Holland

En anonym undran har gjorts i gästboken om huruvida jag har varit i Holland eller ej…
Svaret är ja och nu tänkte jag skriva lite om denna härliga resa och även dela med mig av lite bilder.
Bussen drog iväg över sundet och vidare genom Danmark ner mot Rödby. Jag hade trott att jag skulle vara med och sänka medelåldern bland resenärerna men det var en hel del yngre tjejer med (och då menade jag inte mig själv, nä…. ). Det var mer än jag som reste i sällskap med mamma, det var nog minst fem mamma-barn-par.
Efter en färjetur över Östersjön fortsatte vi resan genom Tyskland, vi stannade och käkade lunch i Neustad och en och annan fika/kissepaus blev det också innan vi passerade holländska gränsen. Vi var framme sent vid hotellet i Nunspeet och hann inte se så mycket innan det var dags för middag. Trerätters middag halv tio på kvällen efter 13 timmars bussresa var väl sådär uppskattat, det blev lite sent helt enkelt men maten var god.
Vi hann sen packa upp lite innan det var dags att krypa till sängs och testa om det gick att sova bredvid varandra i dubbelsängen. Det gick hur bra som helst och sängarna var sköna.
Halv åtta var det dags för frukost för att halv nio vara på plats i bussen igen för avresa mot Volendam för att kolla in ost- och träskotillverkning på Alidahof. Värd att nämna/minnas är den sydamerikanske guide som av en svensktalande kompis fått sin guidning översatt till svenska. Den läste han ordagrant från pappret utan att kunna ett ord svenska. Han bjöd på sig själv till 100% och var verkligen rolig. Jag passade på att köpa ett par små, röda träskor i stl 19 att ha som prydnad, dom är såååååå söta.
Därefter rullade vi vidare till Amsterdam där vi åkte kanalbåt samtidigt som vi åt lunch. Vilka fina, gamla hus det finns längs kanalerna, byggda på träpålar vilket gör att vattennivån är ett ständigt hot. Sjunker vattnet exponeras pålarna och ruttnar snabbt vilket i sin tur skulle få husen att rasa. Arbete pågår ständigt med att byta ut träpålarna mot betongpålar istället. Många av husen är extremt smala eftersom man fick betala efter hur mycket husgavel man hade utmed kanalen. De flesta så smala att man inte kan flytta möblerna inne i husen utan de flesta har en vinsch längst upp under taket för att kunna ta in större saker genom fönstren.
Vi fick några timmar fritt i Amsterdam och passade på att springa i affärer och shoppa, det blev lite kläder för både mig och mamma.
Tillbaka till hotellet och en timmes ”ledighet” innan det var dags för middag. Maten var helt underbar även denna dag och vi hade trevligt sällskap.
På lördagen var det dags att först besöka porslinsfabriken i Delft och därefter avnjuta blomsterparken Keukenhof.
Delfts Royal Blue är ett handmålat porslin som är mycket vackert. Man gör bl a kakelplattor som målas av mästermålare och sammanfogas till stora väggmålningar. Det tar ca 40 år att bli en mästermålare och det gäller att vara stadig på hand. Drottning Beatrix av Holland brukar ta med sig en tulpanvas signerad Royal Delft som gåva på sina statsbesök. Jag köpte med mig en kakelplatta som är delvis tryckt och delvis handmålad, de handmålade var tyvärr allt för dyra för mig.
Så var det då äntligen tid för Keukenhof som betyder köksträdgård och det var detta jag sett fram emot allra mest. Batterierna till kameran la av nästan med en gång; snacka om att jag blev mer än lite sur på mig själv när jag kom på att fodral + batterier låg kvar på hotellet….. Men, men en välsorterad souvenirbutik säljer även batterier och det blev min räddning.
Vilka underbara blommor, mest tulpaner i alla former och jag fotograferade massor. Jag kunde ha gått där i många timmar till utöver de fick på oss. Men allting har ett slut, vi återvände till bussen och på vägen tillbaka till Nunspeet stannade vi hos en blomsterhandlare för att ge tillfälle att inhandla blomsterlökar till ett bättre pris än inne i parken. Jag köpte dock inga, tycket det är en lite knepig tid, tulpanlökarna ska ju egentligen inte ner i jorden förrän till hösten.
Ytterligare en riktigt god trerätters väntade oss på hotellet när vi kom tillbaka och efter det var det dags att packa ihop inför hemfärden.
När man påbörjar en hemresa vill man bara vara hemma oavsett om man åker bil, buss eller flyg. Så är det åtminstone för mig och denna gång var inget undantag. Vår guide Gabriella underhöll oss med både fakta om länderna vi körde igenom, kända personer osv och lät oss även lyssna på Tage Danielssons ”Busschauffören som tänkte att va fan” inläst av Gösta Ekman men det hjälpte inte; jag ville bara vara hemma.
Roger och Anna mötte oss på Öresundsterminalen och vi körde mamma hem. Vår härliga resa var slut och vi är jättenöjda med resan båda två!